Astrid Lindgren har underhållit oss med tidlösa barnboksklassiker. Hon har också påverkat oss mer än vi kanske tror med sina värderingar om barns rättigheter, jämställdhet, djur och naturskydd som uttrycks i hennes berättelser. Inte sällan har hon påverkat samhället på ett politiskt plan.

23 år gammal tog hon partipolitisk ställning för socialdemokratin. Men trotts sin socialdemokratiska övertygelse var hon inte rädd att ifrågasätta. År 1976 publicerades ”Pomperipossa i Monismanien” i Expressen, som ett svar på att egenföretagare måste betala 102 procent i marginalskatt. Händelsen blev så stor att den anses vara en bidragande orsak till Socialdemokraternas fall efter 40 år vid makten. Astrid Lindgren ansågs av dåvarande finansminister, Göran Sträng, ha djup okunskap om skattepolitik och räkenskap något som Astrid gav snabbt svar på i Morgonekot i Sveriges radio.

– Berätta sagor har Gunnar Sträng alltid varit duktig på, men räkna har han inte lärt sig. Vi borde nog byta jobb han och jag. Socialdemokraterna fick senare be om ursäkt och erkänna att hon haft rätt.

Även efter sin död, 2002, har Astrid lämnat avtryck i politiken

och allt som oftast refererar politiker till hennes karaktärer. Något som fått Kulturnyheternas Ulrika Milles att förundras. Hon menar att man måste se vad Astrid menar och om det går ihop med alla politiska ideal och syftar särskilt till den borgerliga politiken.

– Pippi har en aura av uppror, revolt och att man inte är som andra. Prussiluskan borde vara idealet för dem stället, hon vill hålla ordning och reda och alla ska kunna sin kanon, säger hon till SVT nyheter 2018.

Astrid kallade sig aldrig feminist men var en förkämpe för kvinnors rättigheter och könens jämställdhet skriver Lars Lindström i Expressen. Han får medhåll av skaparen av dokumentären ”Astrid”, Kristina Lindström.

– Det var inte en sak hon talade om, men det var hela hon, hela hennes gestalt och verk, hennes funktion och effekten av henne.

Astrids minne kommer alltid leva kvar och hennes verk ständigt nyproduceras. Nästa år kommer en ny tolkning av Ronja rövardotter på Viaplay och julen 2023 lanseras SVT:s nya julsatsning, Jul med Astrid Lindgren.

Att assistera självmord är inte straffbart för gemene man i Sverige. Fast en läkare som uppfyller en svårt sjuk patients önskan om dödshjälp riskerar att bli av med sin legitimation. Det borde vara en mänsklig rättighet att äga valet att avsluta sitt liv med värdighet och slippa utdraget lidande.

Nyligen uppmärksammades i flera medier att läkaren Staffan Bergström mister sin legitimation för att ha assisterat dödshjälp till en svårt sjuk ALS-patient. Dödshjälpen innebar i det här fallet att skriva ut starka sömnpreparat som patienten sedan tog själv. Alternativet hade varit att patienten i vaket tillstånd kvävts till döds då han själv avlägsnade sin livsuppehållande ventilator. Var slutar rätten för självbestämmande? Det borde vara etiskt försvarbart att en läkare i detta fall lindrar döendet för en människa som redan har bestämt sig.

– Jag kommer inte att ha något att säga till om då jag ska dö. Oavsett hur meningslös den sista tiden blir. Oavsett smärta. Då blir jag omyndigförklarad, skrev journalisten Harald Norbelie i Dagens Nyheter en tid innan han dog i cancer.

Gällande lagstiftning säger att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Det är också tillåtet att på medicinsk grund avsluta eller avstå livsuppehållande vård eller genom så kallad sedering hålla en människa medvetandesänkt till döden inträffar utan att det klassas som dödshjälp. Assisterad dödshjälp som alternativ när palliativa insatser inte ngre hjälper omfattas inte av rätten till självbestämmande. Det vill säga till rätten att själv besluta om sin död.

Naturligtvis är det inte enkel fråga och de etiska aspekterna är många. Sveriges Läkarförbund är negativa till dödshjälp med argument som att patientens beslut kan bottna en i depression, kan känna sig pressad och inte vill vara en börda eller att den förväntade livslängden har felbedömts. Goda argument som bör beaktas vid en legalisering av dödshjälp. Absolut.

MEN, det finns patientgrupper där lidande fram till döden är ett faktum, där kroppen sakta stänger ner fast man är fortsatt fullt medveten och kapabel att ta beslut. Varje år dör flera tusen personer i Sverige efter att ha plågats svårt i en obotlig sjukdom enligt Riksföreningen rätten till en värdig död (RTVD). Människor lägger sin sista tid och stora pengar på att resa till ett annat land för att få avsluta sitt liv med värdighet. Människor som skulle kunnat lägga sin sista tid på att vara med nära och kära och få ett värdigt avslut i landet där de har levt sitt liv.

Läkarförbundets undersökning i april 2021 om läkares inställning till dödshjälp visar att 40 procent av läkarna är för legalisering av dödshjälp i Sverige. Förra hösten skrev även riksdagspolitiker från sex olika partier en artikel i Aftonbladet om att det finns behov av en gedigen parlamentarisk utredning av frågan kring dödshjälp.

Det är dags att agera nu, ge människor i livets slutskede möjligheten att själva bestämma över sitt eget liv och avslut när allt annat har prövats.